Revisor – vad gör en revisor och när behövs en?
En revisor är en oberoende granskare av ett företags ekonomi och styrning. Revisionen handlar om att säkerställa att bokföring, årsredovisning och förvaltning följer lagar och god praxis. För många företag blir revisorn också ett viktigt bollplank kring rutiner, risker och beslut som påverkar både lönsamhet och trygghet.
Revisorns uppdrag skapar tillit. Ägare, leverantörer, kunder, banker och Skatteverket vill kunna lita på siffrorna. När en revisor har granskat och lämnat sin revisionsberättelse får omvärlden en tydligare bild av hur företaget mår och hur väl den interna kontrollen fungerar.
Vad gör en revisor i praktiken?
En Revisor arbetar inte bara med att sätta en stämpel på årsredovisningen. Uppdraget följer ofta samma grundläggande steg år efter år, men anpassas efter företagets storlek, bransch och risknivå.
Kortfattat kan rollen beskrivas i fyra huvuddelar:
- Granskning av bokföring och årsredovisning
- Bedömning av intern kontroll och rutiner
- Rapportering till ägare och myndigheter
- Rådgivning inom ramarna för god revisorssed
Revisorn börjar vanligtvis med en planering där de största riskerna i verksamheten kartläggs. Finns stora lager? Många kundfordringar? Komplexa avtal? Utifrån riskbilden bestäms vilka områden som ska granskas extra noggrant.
I själva revisionen testar revisorn underlag och rutiner. Det kan handla om att:
- stämma av bankkonton mot bokföring
- kontrollera att större fakturor har korrekta beslut och underlag
- jämföra löneutbetalningar mot anställningsavtal
- gå igenom större manuella bokningar i bokföringen
- analysera avvikelser i nyckeltal jämfört med tidigare år
Revisorn behöver inte kontrollera alla verifikationer, men gör urval som ger en rimlig säkerhet. Upptäcks brister i rutiner eller misstänkta fel diskuteras dessa med företagsledningen. Målet är att reda ut om felet är en engångshändelse, en systembrist eller något som behöver rättas i bokslutet.
När arbetet är klart skriver revisorn en revisionsberättelse. I ett bolag med ordning och reda innehåller den ett uttalande om att årsredovisningen ger en rättvisande bild, och en rekommendation om ansvarsfrihet för styrelse och vd. Om större fel eller brister kvarstår kan revisorn lämna anmärkning, eller i värsta fall avstyrka ansvarsfrihet.
När behövs revisor och när är det frivilligt?
Alla aktiebolag behöver inte ha revisor. Mindre bolag kan välja bort revision om de under de två senaste räkenskapsåren inte har överskridit mer än ett av följande gränsvärden:
- högst 3 anställda i medeltal
- högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning
När ett bolag växer över gränserna blir revision ett krav. Även ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar och vissa stiftelser behöver revisor enligt lag, ibland med särskilda krav på auktorisation.
Men frågan för många mindre företag är: bör vi ha revisor även om det inte är ett krav?
Några vanliga skäl till att välja revisor frivilligt:
- Banken efterfrågar reviderade årsredovisningar för bättre kreditvillkor
- Ägare som inte arbetar i bolaget vill ha extra trygghet i sin investering
- Ledningen vill ha en professionell genomgång av risker och rutiner
- Företaget planerar försäljning eller vill ta in nya delägare
En bestyrkt årsredovisning kan göra skillnad. Köpare, investerare och långivare värderar ofta företag med reviderade siffror högre, eftersom osäkerheten minskar. Den som planerar expansion, ägarskifte eller större lån tjänar ofta på att ta in revisor i god tid.
För nystartade företag kan revision ibland kännas som en kostnad som inte ger direkt avkastning. Samtidigt kan en grundlig genomgång de första åren hjälpa företaget att undvika dyra misstag, särskilt kring skatter, utdelningar och löner till ägare som också är anställda.
Skillnaden mellan revisor, redovisningskonsult och ekonomipartner
Många blandar ihop rollen som revisor med andra ekonomifunktioner. I praktiken fyller de olika uppdrag:
- En redovisningskonsult hjälper till med löpande bokföring, bokslut, årsredovisning och deklarationer.
- En löneadministratör hanterar löner, arbetsgivardeklarationer och frågor om ersättningar.
- En ekonomipartner kan sköta fakturering, leverantörsfakturor, betalningar och rapporter.
- En revisor granskar i efterhand att allt detta är korrekt, oberoende och enligt regelverk.
I ett välfungerande samarbete arbetar redovisningskonsulten nära företaget i vardagen, medan revisorn kommer in med ett utifrånperspektiv. När rutinerna för bokföring, kvittohantering, leverantörsfakturor och löner fungerar bra, blir revisorns arbete både enklare och mer träffsäkert.
Ett företag som har ordning på sin administration kan också använda revisorns synpunkter mer konstruktivt. I stället för att lägga tid på att rätta grundläggande fel, kan samtalet handla om förbättringar: tydligare attestflöden, bättre uppföljning av lönsamhet, smartare hantering av kundfordringar eller mer effektiv användning av digitala system som Fortnox.
För många mindre företag är en kombination av löpande stöd från en redovisningsbyrå och en extern revisor den mest balanserade lösningen. Redovisningsbyrån ser till att vardagen fungerar, revisorn säkerställer kvaliteten och bidrar med ett oberoende perspektiv.
Ett bolag som erbjuder just löpande bokföring, bokslut, årsredovisning, deklarationer, löner, leverantörsfakturor och kundfakturor är Inlandets ekonomiservice ab. För företag som vill ha trygga ekonomirutiner inför eller vid sidan av revision kan inlandetsekonomiservice.se vara en relevant partner.
Fler nyheter
